MedTechbloggen

Rätt hanterad halka sparar pengar i vården:
Se upp om du ska gå, det är betydligt farligare än att åka bil. Åtminstone i Skåne. Där skadas gångtrafikanterna tre gånger oftare i singelolyckor än bilisterna. Mest utsatta är medelålders och äldre kvinnor som skadas tre till fyra gånger oftare än männen i halkan. Det visar en ny rapport som tagits fram i samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola, Region Skåne och Transportstyrelsen.
Att just kvinnorna skadas så ofta beror på att männen i högre utsträckning åker bil, medan kvinnor vanligtvis går eller tar bussen (vilket i regel kräver en promenad först). Dessutom har äldre kvinnor i regel skörare benstomme, en försvagning som kan börja redan i medelåldern. De vanligaste skadorna är frakturer och hjärnskakning.
De två senaste årens kalla vintrar har gjort att halkolyckorna blivit fler. Uppskattningar för Skåne visar att halkskadorna under vintersäsongen 2010/11 kostade samhället initialt minst 36 miljoner kronor i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Sammanlagt skadades ca 1600 personer lindrigt, måttligt eller svårt. En halkfriare vinter som exempelvis 2008/09 skadades ca 600 personer. Mellan 2006 till 2010 registrerade i genomsnitt de skånska akutmottagningarna att 7600 personer skadats i trafiken i Skåne.
Statistiken är hämtad från sjukhusen i Skåne, men man tror att fördelningen vad gäller kön och oskyddade trafikanter respektive bilister är ganska likartad för resten av Sverige.

Redaktören för MedTechbloggen har varit “under isen” ett par veckor. Men nu gör vi ett försök att komma igen.

Evidensbaserad vård är allom bekant, men hur ofta hör man talas om evidensbaserad avveckling, utmönstring, av metoder? Inte ofta eller aldrig.
“CMT, Center for Medical Technology Assessment, har startat ett projekt om just utmönstring av metoder (eng. disinvestment). I den engelskspråkiga litteraturen kan “disinvestment” innebära flera saker, till exempel att man upphör med åtgärder som är skadliga, har liten effekt eller ingen effekt alls. Detta hänger ihop med prioriteringar och den forskning och utveckling som bedrivs vid Prioriteringscentrum. “Disinvestment” kan också vara att man vill omfördela resurser till nya metoder. Eller att man på grund av resursbrist lyfter ut åtgärder ur den offentliga finansieringen. Detta arbete bör ske med omsorg och det är viktigt att utmönstring sker lika evidensbaserat som införandet.

I projektets första fas vill CMT undersöka vilka modeller som finns för utmönstring inom och utom Sverige samt vilka medicinska metoder som föreslagits för utmönstring. Litteratursökningar kommer att blandas med intervjuer och arbetsmöten där intresserade kliniker, administratörer, forskare med flera medverkar. I detta syfte bygger man för närvarande ett nätverk av intresserade personer.”

MedTechbloggen tittar emellanåt in på Läkemedelsverkets sida “Medicinteknisk säkerhetsinformation“. Där publiceras bla. återkallande av medicintekniska produkter från marknaden. Oftast är det företagen själva som tar initiativ till den typen av säkerhetsinformation. Det är aldrig roligt för företag att behöva offentliggöra sina brister. Men samtidigt är det nyttigt för företagets organisation. Det visar på brister i företagets verksamhetssystem. Förhoppningsvis konstaterar man att om man gör rätt så hamnar man inte på denna typ av negativa lista.

Säkerhetsinformation från tillverkare publicerat på Läkemedelsverkets webbplats den 17 januari 2012:

Dosplaneringssystem, radiologi- Eclipse Release 8.5-10 - Varian Medical Systems
Engångsprodukter - Rüsch Flexislip endotrakeal slangmandrin - Teleflex Medical
Utrustning, radiologi - Vitrea Enterprise Suite - Vital Images
Engångsprodukter, urologi - Kateterventil - Coloplast
Kontaktlinser - Avaira Sphere (Eye Q All Day, Enfilcon DK 100, Aspeheric, My Vision Monthly, Options Evolve) - CooperVision Manufacturing
Elektroder, kardiologi - Riata och Riata ST - St. Jude Medical
Utrustning, radiologi - AcSelerate - Fujifilm
Utrustning, radiologi - XVI R4.5 - Elekta
Engångsprodukter - AR ManoShield - Given Imaging
Hjälpmedel - Scooter Mini Crosser M1 - Mini Crosser

Det är en salig blandning av produkter och företag.

Genom att starta upp Endometrioscentrum på KI Huddinge kommer man att, för den diagnosen, samarbeta tvärs specialistgränserna. Bra, murar ska rivas!

Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samlar expertis kring vård av patienter som drabbas av endometrios.

Endometrios drabbar ungefär var tionde kvinna i barnafödande ålder i Sverige. Det kan innebära svår mensvärk, smärta vid samlag, trötthet och endometriosen kan också leda till ofrivillig barnlöshet. Det finns idag goda behandlingsmöjligheter för att kunna hjälpa kvinnorna till en fungerande vardagstillvaro. Karolinska Universitetssjukhuset samlar nu under samma tak sina specialister i ett Endometrioscentrum på Karolinska Huddinge.

På kvinnokliniken i Huddinge har man idag cirka 400 besök per år på grund av endometrios. Cirka hälften av dessa kvinnor går genom kirurgiska ingrepp. Flera forskargrupper arbetar för att ta fram nya behandlingsalternativ och förbättra vården för patienter med endometrios.

I endometriosteamet samarbetar olika kompetenser såsom gynekolog, smärtläkare, kirurger för laparoskopisk kirurgi eller robotkirurgi och specialistsjuksköterskor. Då endometriosen påverkar kvinnans livsföring finns även sjukgymnast och kurator knutna till teamet. Endometrios kan ibland ge upphov till svårigheter att bli gravid. Kvinnoklinikens Fertilitetsenhet, som har hög renommé och resultatmässigt tillhör de bästa i landet, kopplas då in.

Redan den 1 januari 2006 ingick Sveriges kommuner och landsting (SKL) en överenskommelse med Swedish Medtech och Swedish Labtech. Samverkansavtalet såg dagens ljus.

Syftet med avtalet är att tydliggöra hur den medicintekniska industrin och medarbetare inom vården ska samverka. Samverkansavtalet skulle underlätta i mötet mellan vård och industri och säkerställa att denna relation bidrog till den viktiga utvecklingen mot en allt bättre, säkrare och effektivare vård och omsorg. Det är viktigt, säger man i avtalet, att ytterligare betona att en samverkan som bygger på förekomsten av mutor och bestickningar aldrig är acceptabelt och detta regleras även i lag.
Samarbetet mellan vården och de medicintekniska företagen har gett Sverige många värdefulla innovationer. Inom vården stöter man ibland på problem som vårdpersonalen tillsammans med företagen kan lösa genom nya produkter, terapier och metoder. En öppen dialog och utbyte av kunskap och erfarenheter är därför oerhört viktigt för utvecklingen av en väl fungerande, effektiv och säker vård och omsorg.
Efter att samverkansavtalet hade trätt i kraft upplevde många företag att de fick svårare att få tillgång till den information de önskade från vården. Det var ju inte meningen! För att underlätta har parterna tagit fram ett tolkningsdokument.

För att ytterligare underlätta för de medicintekniska företagen bedriver Swedish MedTech utbildningar inom området. Den 9 februari genomförs en sådan utbildningsdag i Göteborg.
Där får du möjlighet att diskutera hur du får tag i den information om produktens användning så att ditt företag kan leva upp till kraven i det medicintekniska regelverket. Vad kan du göra och vad får du inte göra?

Är du medlem i NMA Nätverk och anmäler dig till utbildningsdagen ska du absolut höra av dig till natverk@nordicmedicaladvisor.se så har de ett erbjudande som väntar på dig.

Medicintekniska produkter från Frankrike har fått marknadsförbud i Sverige. Läkemedelsverket har konstaterat att användarinstruktionerna inte uppfyller kraven i det medicintekniska regelverket. Det betyder i sin tur att patienterna utsätts för risker vid användning.

Läkemedelsverket:
“Läkemedelsverket har fattat ett beslut om marknadsförbud för kopplingsstycket Secufill och infusionssetet Manyfill. Båda produkterna används vid kontraströntgen för administrering av kontrastvätska in i patienten. Produkterna tillverkas av Medex by Guerbet i Frankrike och distribueras på den svenska marknaden av Gothia Medical AB.”
“Produkternas bruksanvisningar anger att Secufill och Manyfill är avsedda att kunna kopplas samman och användas för flerpatientsbruk, trots att Manyfill i sig är avsedd och märkt för engångsbruk.
Enligt produkternas bruksanvisningar anges också att uppströms kan andra medicintekniska produkter kopplas till Secufill och Manyfill. Användaren ges därvid intrycket av att de andra engångsprodukterna (t.ex. infusionsset och injektorsprutor), som ingår i en sådan kombination, kan användas för flergångsanvändning i strid med deras respektive bruksanvisning. Detta kan leda till felanvändning av produkterna.
Läkemedelsverket konstaterar även att tillverkaren inte har översatt märkning och bruksanvisning till svenska. Produkterna uppfyller därmed inte kraven enligt LVFS 2003:11 på ett flertal punkter.”
“Läkemedelsverket vill uppmärksamma vårdgivare på att det kan finnas allvarliga risker med att återanvända medicintekniska produkter som är avsedda för engångsbruk. Alla produkter som ingår i ett system ska användas enligt sin bruksanvisning.”

Det verkar fortfarande finnas brister när det gäller kompetens inom det regulatoriska området hos svenska medicintekniska företag. Onödigt, kan tyckas.

Idag slår MedTechbloggen ett extra slag för barnens hjärtan:

Nu startar Hjärt-Lungfondens insamling Alla barnhjärtans månad. De senaste fem åren har svenska givare skänkt 50 miljoner kronor till insamlingen. Pengar som i högsta grad bidragit till att utveckla den svenska barnhjärtvården. Årets insamling ska gå till forskningsprojekt för att ge fler hjärtebarn ett friskare liv.

- Vi vill att Sverige ska vara världens tryggaste land för hjärtsjuka barn. För att det ska vara möjligt behövs mer forskning, bland annat för att utveckla behandlingsmetoder som är mindre krävande för barnen, säger Staffan Josephson, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.

Ett av hundra barn i Sverige föds med hjärtfel. För att samla in pengar till forskning som ska hjälpa hjärtebarnen att få ett lika friskt liv som andra barn har Hjärt-Lungfonden utsett februari till Alla barnhjärtans månad. För sjätte året i rad uppmärksammar Hjärt-Lungfonden barn med hjärtfel, och i år startar insamlingen redan i januari.

- Barn med hjärtfel ska också kunna klättra i träd, leka i snön och följa med i skolarbetet. Därför går årets insamling till särskilt lovande forskningsprojekt kring barnhjärtan, säger Bo Lundell, överläkare och specialist i barnkardiologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

I dag är det till största delen allmänhetens gåvor till Hjärt-Lungfonden som finansierar den svenska forskningen kring barnhjärtan. Tidigare insamlingar har bland annat finansierat forskartjänster, ultraljudsmaskiner och barnhjärtnätet Gertrud.

Sen kan förstås MedTechbloggen ha synpunkter på att allmänheten ska behöva finansiera detta viktiga forskningsområde. Den svenska innovations- och forskningsstrukturen måste förbättras! MedTechbloggen återkommer.

Idag, den 10 januari 2012, sker det formella överlämnandet av AstraZenecas forskningsanläggning i Lund till Medicon Village AB. Syftet är att etablera ett nytt centrum för forskning, innovation och företagande inom Life Science. Sammanlagt omfattar affären lokaler med en uthyrningsbar yta på ca 80 000 kvm, av vilka cirka 30 000 utgör laboratorier.

Som ett led i sin forskningsstrategi tog AstraZeneca i mars 2010 beslutet att flytta sin forskning från Lund till Mölndal. Forskningsanläggningen säljs nu vidare till Medicon Village AB - ett bolag som ägs av Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande. Köpeskillingen är 450 miljoner kronor. Mats Paulsson, en av Peabs grundare, är initiativtagare till stiftelsen, dit han har tillfört en initial donation om totalt 100 miljoner kronor.

Medicon Village kommer att upplåta lokalerna till marknadsmässiga hyror. Hela överskottet som uppstår i fastighetsförvaltningen ska användas för att främja forskning och innovationer, företrädesvis inom medicinsk forskning och life science-forskning.
•Ett flertal avtal med inflyttande medlemmar till Medicon Village är klara:
•Lunds universitet förlägger ett centrum för cancerforskning, innefattande bland annat CREATE Health och näraliggande verksamheter.
•Region Skåne placerar biobanken och vissa delar av det regionala cancercentrat samt andra tillhörande verksamheter till området.
•ESS flyttar sitt huvudkontor med cirka 90 medarbetare, och fler på väg in.
•Lund Life Science Incubator flyttar in och tredubblar samtidigt lokalytorna. Inkubatorn räknar med en tillväxt från 18 till 40 bolag på tre år.
•Det svenska medicintekniska företaget Bactiguard flyttar in med ett strategi- och marknadskontor.

MedTechbloggen önskar Lycka till!

Väntar med spänning på nästa drag från Göteborgsregionen…

Ha en riktigt go helg!

Som en ren service för MedTechbloggens läsare i engelsktalande länder kommer här ett press-släpp från Sahlgrenska och GöteborgBIO:

On the basis of an idea by pioneer Michael Olausson, professor within surgery and active at the Transplantation Centre at Sahlgrenska University Hospital, transplantation related research is being organised in a completely new way within Transplantation Biology & Regenerative Medicine. The new concept is based on clinicians and researchers working together for the purpose of transferring knowledge from fundamental research to patient as quickly as possible. Since there are now more than 20 people in the group, the need has arisen for a larger premises at Sahlgrenska Science Park.

His colleague Suchitra Holgersson, professor within Transplantation Biology, agrees and adds, “Our activities are being performed with a totally new type of infrastructure. With a focus on collaboration between different competences, our patient related research will hopefully prove to be very beneficial,” says Suchitra, who is looking forward to being part of an expanded network presenting new possibilities via new contacts.

Michael Olausson and Suchitra Holgersson agree upon the fact that translational research is an important link between fundamental research and development. “As a clinician, I can relate to patients’ problems and raise questions on how to solve them, and conversely, we can discuss how an idea in the laboratory can most rapidly be made to benefit the patient,” says Michael Olausson.

Stem cell technology is a fundamental part of the research together with modern technology for the production of stem cells. One example is to attempt to use the skeleton of an organ to form a complete organ by using stem cells. Other significant work entails improving methods to detect the risk of rejection at an early stage, presently a common dilemma within transplantation healthcare since it is a natural reaction by the body’s immune defence system. Several diagnostic tools have already been commercialised, among them a kit to analyse the occurrence of unusual antibodies that can cause rejection,” says Suchitra Holgersson.

The future presents many possibilities, and individual adaptations are of special interest. Being able to specifically customise an organ for a patient would provide huge benefits. Instead of lifelong treatment with immune dampening drugs after a transplantation, a new customised organ would improve the quality of life and in the long term reduce costs. There is no shortage of ideas in this successful team, which is currently holding its focus on arteries and veins, while, for example, accounting for lung research further on in 2012.