Posts Tagged ‘läkare’

Värmland bäst i Sverige

onsdag, februari 11th, 2015

hovrättstorget_jkp

MedTechbloggen gratulerar Landstinget i Värmland!

Landstinget i Värmland ger den bästa vården i Sverige till patienter med diabetes typ 2. Det visar den senast sammanställda statistiken. Landstinget i Värmlands allmänläkare är också bäst på att förskriva antibiotika.

Vården för patienter med diabetes typ 2 sker i huvudsak på vårdcentralerna och mäts i sex parametrar, bland annat kontroll av blodsocker, kolosterol, blodtryck och sår på fötter. Sedan drygt tio år har vårdcentralerna i Värmland haft ett förstärkt fokus på patienterna med diabetes typ 2. Genom att införa diabetesansvarig läkare och diabetssjuksköterska på varje vårdcentral och stötta dessa med en central styrgrupp har kunskapsnivån och förståelsen av vikten med en bra diabetesvård ökat.

Vid en sammanvägning av de sex parametrarnas siffror för 2013 är Landstinget i Värmland det bästa landstinget i Sverige.

Rätt patient i Värmland får också enligt samma statistik rätt sorts antibiotika vid rätt tillfälle. För antibiotika är det fyra parametrar på vårdcentralerna som följs upp när det gäller uthämtade läkemedel. Landstinget i Värmland är bland annat klart bäst på att förskriva rätt antibiotika till barn under sex år och mycket bra på att undvika bredspektrumsantibiotika till kvinnor med urinvägsinfektion.

Bra! Bara viljan finns kan man bli bäst!

Ryhov först i världen

onsdag, mars 13th, 2013

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är först i världen med ny simulator från Göteborgsföretaget Surgical Science AB. Det är Jönköpings läns landstings Metodikum som tar i bruk en helt ny generation av simulator som används för praktisk träning av färdigheter inom hälso- och sjukvården. Det är en så kallad virtual reality-simulator, en unik VR-simulator som hjälper kirurger att öka sina färdigheter i laparoskopi (”titthålskirurgi”) att prestera bättre i operationssalen. Simulatorer används vid träning av kirurger och övrig vårdpersonals personliga färdigheter. Det sker med olika typ av apparater och utrustningar, t ex med dockor som kan gråta, blöda och prata. träningen sker på kliniska träningscenter, som finns på flera sjukhus i Sverige idag.

Det som introduceras nu med den nya utrustningen är ett så kallat LapSim-system byggt av företaget Surgical Science, som utvecklad en eget system som ger en fulländad träningsupplevelse. Övningarna blir nära den verkliga upplevelsen med patient.

Magnus Berndtzon, ansvarig för Metodikum: Kan läkare och andra träna som verklighetstroget som möjligt desto bättre och säkrare blir deras yrkesskicklighet i mötet med patienten.

– Det nya LapSim-systemet har en fullt integrerad kraftfull grafik som ger fantastiskt bra återkoppling till de som tränar. Vid genomgångar efter övningar kan man tydligt visa vad som gjorts och hur patientens värden förändrats beroende på hur deltagarna i övningen handlat.

– Detta tar virtual reality-träning till en helt ny nivå och visar på att de som utvecklar tekniken och pedagogiken kring detta har ett stort engagemang för innovation inom medicinsk träning.

Bra Ryhov, läkare behöver träning.

Forskarsverige

onsdag, juni 29th, 2011

I Rapport för några dagar sedan fick vi höra att svenskarnas förtroende för forskarvärlden drastiskt har minskat.
Tittar man på hur forskningen har utvecklats kan man konstatera att man nu har avancerad teknisk utrustning till förfogande. Men kommunikationen med den vanliga människan ser likadan ut som den gjorde för många herrans år sedan. Forskarna skriver och riktar sig mot sin egen värld, specialisterna. Forskarna verkar inte våga gå utanför sina mallar. Kanske det också gjort att man inte har utvecklat ”forskningsprocessen”.

Helt stilla står dock inte processutvecklingen;
Umeå universitet satsar 75 miljoner kronor på att spränga gränserna mellan preklinisk och klinisk forskning. Läkare och tandläkare uppmanas söka medel till grundforskning, medan prekliniker lockas att starta patientnära projekt. Och läkarstudenter ska lära sig att det är kul att forska.
Ett 40-tal yngre forskare antog utmaningen när Umeå universitet i höstas gjorde en internationell utlysning av tre gruppledartjänster på fem år inom experimentell medicinsk forskning i en klinisk miljö. Var och en som anställs får stöd till två doktorander samt ett startbidrag på en halv miljon kronor för att bygga upp självständiga grupper i translationell forskning.
Bra initiativ.
Från Göteborgs horisont;
”För att öka forskningsintresset måste universitet och sjukvård också ta ett gemensamt ansvar för att öka de vetenskapliga publiceringarna, genom satsning på samarbete mellan akademi och klinik. Ett första steg vore att plocka in forskande läkare från vården tidigt i utbildningen. Ingen kan bättre än de, som arbetar nära patienterna, inspirera studenterna till ett vetenskapligt tankesätt och visa på forskningens nytta för att utveckla patientvården. Har man väl väckt intresset för forskning hos studenterna kan fler påbörja sin forskning redan under utbildningen. Det kan på sikt ge fler vetenskapliga publiceringar och en bättre vård.” Texten är tagen ur en intervju med Conny Persson.
Brukarmedverkan i forskningen
Projektet Brukarmedverkan i forskningen startade 2008 som ett samarbete mellan fyra olika patientorganisationer med ekonomiskt stöd från Arvsfonden. Projektet har stöttat och utbildat forskningspartners som deltagit i ett 40-tal olika forskningsprojekt. Fokus har legat på medicinsk forskning och rehabiliteringsforskning som berör förbundens medlemsgrupper. Under 2011 permanentades verksamheten i Reumatikerförbundet, Astma- och Allergiförbundet och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Brukarmedverkan är ett sätt för forskningsvärlden, handikapporganisationer och patienter att komma i närmare kontakt med varandra. Samarbetet kan ge ökad förståelse och nya perspektiv på forskningen.

Triage

lördag, maj 15th, 2010

MedTechbloggen trodde länge att det var en självklarhet att man på svenska akutmottagningar ”sorterade” patienterna som sökte sig till akuten. Det kändes som sunt förnuft för en lekman. Men så är inte alls fallet, på många större sjukhus akutmottagningar tas de sökande in i tur och ordning. Utom vid traumafall, de får gå före. Kan det bero på att man saknar evidens för ”sortering”? Så kan det vara. SBU har nyligen publicerat en rapport: ”Triage och flödesprocesser på akutmottagningen”. MedTechbloggen citerar SBUs slutsatser, SBU. Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 197. ISBN 978-91-85413-33-1

”I denna rapport innebär triage att patienter på en akutmottagning systematiskt indelas i kategorier utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, dvs hur snabbt patienten behöver tas om hand med hänsyn till sitt hälsotillstånd.

Flödesprocesser innebär att arbetet på en akutmottagning organiseras så att patienterna handläggs i olika processer i syfte att snabba upp genomströmningen av patienter.

Rapporten sammanställer resultat från studier av samtliga patienter som sökt vård på akutmottagning oavsett diagnos eller svårighetsgrad. Trigeskalornas och/eller flödesprocessernas effekter på sjukdomsförlopp och överlevnad kan således inte bedömas för enskilda diagnosgrupper.

•I vetenskapliga studier av triageskalor är risken att avlida kort tid efter bedömningen mycket liten i de fall som har bedömts vara minst brådskande. I det avseendet är triageskalorna säkra att tillämpa. En liten andel av dessa patienter kan trots detta behöva tas in för vård på sjukhus. Således kan patienter inte hänvisas till exempelvis primärvården från sjukhusets akutmottagning enbart på grundval av triagenivå.

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra i vilken utsträckning som triageskalorna är reproducerbara, dvs hur ofta olika bedömare kommer fram till samma resultat.
•Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns några skillnader i säkerhet, tillförlitlighet och reproducerbarhet mellan de tre vanligaste triagemetoderna i Sverige – Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS), Adaptivt processtriage (ADAPT) och Manchester Triage Scale (MTS).
•När arbetet på akutmottagningen organiseras i olika flödesprocesser (exempelvis en särskild process för patienter som med stor sannolikhet behöver tas in på sjukhuset) minskar dels patienternas väntetid för att träffa läkare, dels den sammanlagda tid som de vistas på akutmottagningen. Eftersom de olika flödesprocesserna inte har studerats sida vid sida, är det inte möjligt att avgöra vilken av dem som har störst effekt.
•Så kallat snabbspår (som innebär att patienter med enklare åkommor tas omhand i en särskild process) är den flödesprocess som har bäst vetenskapligt underlag. Denna flödesprocess ger kortare tid till första läkarkontakt och kortare vistelse på akutmottagningen.
•När den medicinska angelägenhetsgraden bedöms av ett vårdteam där olika personalkategorier ingår (läkare, sjuksköterska och undersköterska eller sekreterare) kallas detta teamtriage. Denna flödesprocess kan ge kortare tid till första läkarkontakt och kortare vistelse på akutmottagningen. Teamtriage leder också till att färre patienter spontant lämnar akutmottagningen innan de blivit medicinskt bedömda.
•Det finns ett visst stöd för att vistelsen på akutmottagningen kan kortas om provanalyser utförs på själva mottagningen eller om remisserna till vissa röntgenundersökningar skrivs av sjuksköterskor istället för av läkare.”

Världens första webbklinik

måndag, mars 15th, 2010

Idag gästbloggar Anna Lagestrand och Linus Enström, båda Leg Sjuksköterskor. De är studenter på Affärshögskolan i Gbg och praktiserar just nu på TelexMedica i Västra Frölunda där de jobbar med planering av företagets utställning på Vitalis i april. Både Anna och Linus har tidigare varit Gästbloggare på MedTechbloggen. Då från skolbänken, nu följer vi dem från deras kommande arbetsliv.

”Överfulla mottagningar, outhärdliga väntetider. Ett kösystem som bygger på förhoppningen att de som inte är alltför sjuka skall tröttna och gå hem. Allt för få läkare som tvingas arbeta allt för många timmar i sträck. Sjuksköterskor som får ett större ansvar under allt hårdare villkor.
Försämringar i den svenska sjukvården är många och oftast är det patienterna som får betala. Undersökningar har visat att nästan hälften av de patienter som tillslut får träffa läkare lika gärna kunnat stanna hemma.
TelexMedica Kliniska Telemedicinaktiebolaget kommer nu att presentera DocOnNet, världens första kompletta webbklinik. Med DocOnNet blir det möjligt att erbjuda vård där den behövs, när den behövs. Patienten möter läkaren ansikte mot ansikte i en videokonferens.
Inget mer kallprat, flängande mellan undersökningsrum och letande efter journaler. DocOnNet via TelexMedica AB erbjuder en lösning som är snabbare, effektivare och ger bättre resultat och fler nöjda patienter. Som om det inte vore nog; hela väntetiden går i princip upp i rök.
Massan Vitalis 2010 är en mötesplats för utveckling av vård och omsorg genom IT. 27-29 april på Svenska Mässan i Göteborg kommer Dr. Per Knutson från Telexmedica AB visa upp DocOnNet och hur man använder dess funktioner. (När du träffar Dr Knutsson ska du passa på att be honom demonstrera prototypen av mobiltelefonen med inbyggd rakapparat. Red anm)

Anna och Linus från MedTek-08 på Affärshögskolan i Göteborg gör nu sin sista LIA-period hos Dr Knutson och Telexmedica AB:
”Vi upplever det som ett privilegium och otroligt spännande att få vara en del i en utvecklingsfas inom den telemedicinska historien. Vi tror att denna typ av teknik kommer att underlätta för både personal och patienter i framtiden. DocOnNet har testats i klinisk praxis med över 1000 konsultationer och det är dags att sprida DocOnNet så att svenskarna nu kan använda sin fina internetinfrastruktur och verkligen få virtuella hembesök. Alla som är intresserade av telemedicin och dess utveckling borde komma och träffa oss i vår monter på Svenska Mässan där vi kommer att demonstrera hur man använder tjänsten DocOnNet. Dr Knutson kommer också att finnas på plats och besvara frågor och funderingar som eventuellt dyker upp.””

MedTechbloggen sponsras inte av TelexMedica. NMA sponsrar MedTek-08.

Minska vårdköerna med huskurer

tisdag, februari 16th, 2010

Gästbloggare:

Studenten Anna Lagestrand, Medtek08, på Affärshögskolan har synpunkter på artikeln i Lakartidningen.se ”1/4 av all vård är onödig eller skadlig”.

Jag säger mer!
Titta bara på all egenvård som i princip har försvunnit. I storstäderna fullkomligt exploderar mottagningarna då de är överfulla med patienter. Sjukvårdsupplysningen är helt nedringd. Folk kan inte längre acceptera en förkylning eller dyl.! Livsstilen vi lever idag kännetecknas av stress i arbetslivet och skola, deadlines som måste klaras och åtaganden som måste uppfyllas. Vi har inte tid att vara sjuka! Självklart vill man bara ha ett recept så att man kan fortsätta med sitt häktiska liv, men virus går inte att bota!
De tidigare kända och välbeprövade huskurerna som gick i arv är helt bortglömda. Huskurerna har inte längre någon naturlig plats i våra liv.
Folk som flyttar till storstäderna och gör karriär har inga anhöriga i närheten som kan ta hand om de praktiska vardagliga ting som hopar sig. Allt måste man göra själv. Man har inte tid att vara sjuk. Därför springer man till doktorn så fort det är något.
Istället för att få god vård dvs. få råd om hur man ska kurera sig själv är det ingen i vården som vågar ge dessa enkla råd… – Avvakta. Man vill ha ryggen fri som det heter och uppmanar då patienten att söka sig till sjukvården. Läkarna orkar eller har inte tid till att sätta sig in i fallet utan skriver ut ett recept på exp. antibiotika fast det inte behövs. För att dra det ännu längre så kanske de tom lägger in patienten för observation i några timmar till dagar för att se hur det hela utvecklas. Patienten skrivs sedan hem utan någon som helst insatts. Vad kostar inte detta? Är inte detta onödig vård?
Mycket handlar om ekonomi. Privatiseringen av primärvården gör ju inte saken bättre. Läkarna vill ju tjäna pengar. De är just de här enkla fallen, egenvårdspatienterna, som de kan tjäna en hacka på! Varför ska inte de tas om hand och behandlas? Inte skickar man väl hem sådana lätt förtjänta pengar? ”De var ju ändå här…”
Egenvården måste läras ut i skolorna. Förr hade vi stora familjer eller man bodde nära i stora gårdar. Idag är egenhushållen dominerande. Vem ska man då lära sig av? Läkarna måste bli bättre på att ställa diagnos och snabbare på att sätta in behandling. Forskningen kring detta och den medicintekniska utvecklingen har mycket att komma med här i framtiden. Detta skulle minska observationsdygnen på sjukhusen oändligt mycket då flertalet av patienterna just är under observation. Resurser skulle kunna frigöras och omfördelas och många fler patienter skulle slippa onödigt lidande och felbehandlingar som begås i vården. Vården skulle bli mycket säkrare och billigare.

40-års Jubiléum

torsdag, februari 11th, 2010

Under devisen ”Med kyskhet och sunt förnuft” – eller också inte, representerade Inälfvorna den vitala och spänstiga delen av sitt eget 40-årsjubiléum. På den egna hemsidan påstår Inälfvorna att de bara är 36 år. Typiskt damer! Eller också räknar de med att få fylla 40 år ytterligare en gång och ställa till kalas under pompa och ståt.

Medicinhistoria

onsdag, februari 10th, 2010

I går var MedTechbloggen tillsammans med delar av studenterna i Medtek08 på museum, Medicinhistoriska museet i Göteborg vilket tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Guide var den kompetenta och engagerade museichefen Lisa Mouwitz.
Lån från museets presentation: ”Medicinens historia är historien om hälsan. Vad som gjorts och upptäckts under tidernas lopp för att människor ska hålla sig friska under ett långt liv och vilka sjukdomar och plågor som drabbat dem. Sättet att se på kroppen och hälsan har varierat under inflytande av religion, kultur och vetenskap, både ur individens och samhällets synpunkt. Ekonomiska och sociala omständigheter finns alltid med. Det kan också handla om politik på olika nivåer.”
På den gamla tiden fokuserade man på patientsäkerhet på ett helt annat sätt än idag. Intressant kan vara att konstatera att många metoder och instrument från den gamla tiden fortfarande används men nu kanske drivs med elektricitet… Och kanske inte nutidens läkare längre smakar på urinproverna för att ställa diagnos.
Ett besök på Midicinhistoriska museet kan varmt rekommenderas. (Ambulansen var häftig)

Läkarrocken går igen

lördag, juli 18th, 2009

MedTechbloggen hade som målsättning att vara mycket snäll under sommaren. Men när jag läste Dagens Medicin kände jag att blodet började sjuda. Men nu är jag snäll ingen, men kan inte undanhålla några funderingar. Vad är det som gör att läkarrocken är så viktig? Vissa läkare säger att de vill få plats med stetoskop och stora delar av sjukhusbiblioteket och inte minst pennor. Vad är det i verkligheten som gör att vissa läkare gör vad som helst för att få gå omkring i vit rock med långa ärmar? Någon som vet?
Akademiska Sjukhuset i Uppsala kommer ett antal läkare att inhandla privata läkarrockar, rockar som de dock inte kommer att få använda i patientkontakt. Doktorerna kommer också att ta hem rocken och tvätta den i den egna tvättmaskinen. Undrar vad de kommer att säga i det första landsting som köper in hygienindikatorn? Väntar med spänning.

Kommunicerande robotar

tisdag, juni 16th, 2009

På ”min tid” använde vi räknesticka och resultaten blev ungefär rätt. Nu kan man räkna med hur många decimaler som helst med en knapptryckning. Det gäller bara att trycka på rätt knapp. Då visste vi att en robot var lika med PlåtNicklas. Nu vet man bättre. Nyligen har robotikforskaren Robert Lundh vid Örebro universitet doktorerat; ”Robots that Help Each Other: Self-Configuration of Distributed Robot Systems”. Roberts forskning är ett viktigt steg i att få robotar att bli medvetna om varandra och själva tänka ut hur de kan hjälpa varandra. Tanken är att en robot inte ska ge upp om den får en uppgift som den inte kan lösa själv, utan i stället lista ut hur den kan ta hjälp av andra robotar. Till stor del handlar det om att den själv ska kunna söka den information som den behöver för att lösa uppgiften. Om den till exempel behöver hjälp med att avgöra var exakt den befinner sig i förhållande till andra föremål i omgivningen, kan den fråga om någon annan robot kan hjälpa den att ta reda på det. Det känns lite skrämmande, kommer vi människor att bli överflödiga?
Redan idag gör robotar kirurgiska ingrepp men klarar sig än så länge inte helt utan läkare och sköterskor. Men snart kanske? Och hur roliga kommer partiledardebatterna bli när Mona och Fredrik ersatts av autonoma sensorsystem? De fantastiska bortförklaringarnas era kommer också att vara förbi.