Archive for januari, 2012

Innovationssystemet del 2

tisdag, januari 31st, 2012

MedTechbloggen har fastnat i vårt svenska innovationssystem och förundras över hur många människor som systemet sysselsätter. På Vinnova får ca 230 personer sin utkomst. Som en relativt stor exportindustri! Hur många som administrerar Tillväxtverket kan man ju alltid gissa. MedTechbloggen listar ett antal av Sveriges Science Parker och inkubatorer nedan. Vid sidan om dessa måste varje stad med självaktning också ha någon form av life science-organisation, 4 st i Stockholm/Uppsala. Göteborg, Umeå och Malmö med en var.

Uppfinnare/entreprenörer, hjälpen kanske finns närmare än du tror!

Acusticum
Åkroken Science Park
Arctic Business Incubator
Atrinova Affärsutveckling
Aurorum Science Park
Blekinge Business Incubator
Borlänge Science Park
Brewhouse Incubator
Business & Science Arena Karlskoga
Business Incubator Östersund
Chalmers Innovation
Encubator
Entreprenörsarenan
Espira Tillväxtcenter
Faxe Park
Gothia Science Park
GU Holding
Idélab
Ideon Bioincubator
Ideon Innovation
Ideon Science Park
Inkubatorn i Kronoberg
Inkubera
Innovatum Teknikpark
Inova
Johanneberg Science Park
Kalmar Science Park
Karolinska Institutet Science Park
Kista Science City
Krinova Science Park
LEAD
Lindholmen Science Park
Medeon Science Park
MINC – Malmö Incubator
Mjärdevi Science Park
Movexum
Munktell Science Park
Netport Karlshamn
Norrköping Science Park
Sahlgrenska Science Park
Sandbacka Park
Science Park Gotland
Science Park Halmstad
Science Park Jönköping
Science Park Systemet
Serendipity innovations
Solander Science Park
Stiftelsen Teknikdalen
Sting
SU Innovation
Teknikparken i Gävle
Telecom City
Tillväxt Gotland
Umeå Biotech Incubator AB
Uminova Innovation
Uminova Science Park
Uppsala Innovation Centre AB
Valhall Science Park
Västerås Science Park
Videum Science Park

Vart tar innovationskapitalet vägen?

måndag, januari 30th, 2012

Är det svenska innovationssystemet effektivt?

Det vi vet är att det finns massor med aktörer på innovationsmarknaden. Därav kan man dra slutsatsen att den är ekonomiskt lukrativ.
Går man tillbaka till början av 80-talet fanns det inte en enda inkubator i Sverige förutom ett embryo i Skåne. Idag om man ser till Malmö/Lundområdet finns 10-talet inkubatorer. I Göteborgsområdet finns 10-15 st inkubatorer. Man vågar inte tänka på hur totalen ser ut för hela landet!
Att det måste finnas mångfald i ett innovationssystem är en självklarhet, inte minst ur entreprenörens synvinkel. Men behövs verkligen alla dessa aktörer? Var och en av dem ska ju ha en organisation med en styrelse, en VD och en marknadsansvarig. Man ska engagera en grupp sponsorer från näringslivet. Eftersom man nästan uteslutande finansieras från offentligt håll, behöver man synas i media och där kan det bli det trångt och alla Science Parker och inkubatorer tycker att man får för lite exponering. Därför satsar man ännu mer pengar på marknadsföring i stället för stöd till entreprenörerna. När man blir många ska en ”branschorganisation” skapas. Och med den ett kansli, helst i Stockholm, med ytterligare en VD och en marknadsavdelning. Vi höll på att glömma styrelsen som består av 10 st personer, de flesta VDar. Vårt innovationssystem måste också självklart visas upp för andra. I Atlanta, ex.vis och i Estland.
När alla pågående initiativ summeras blir bilden aningen komplex och nästan ogenomträngligt svår att begripa. Hur ska entreprenören/uppfinnaren hitta rätt i den djungel som skapats och vart tar allt innovationskapital vägen?

Som en skänk från ovan sa näringsminister Annie Lööf förra veckan i Malmö: ”Det är önskvärt med ett mindre antal aktörer i framtiden. Vi gör nu en översyn på de statliga bolag som är verksamma inom området. Att exempelvis slå samman Almi och Innovationsbron skulle stärka de resurser som används för att hjälpa nystartade företag.”
När det gäller de övriga aktörerna kanske de företag som är engagerade upptäcker att det finns effektivitetsvinster att hämta om flera av inkubatorerna slås samman eller helt enkelt avvecklas.

Katetrar i Kina

lördag, januari 28th, 2012

SFDA har testat medicintekniska produkter:

The State Food and Drug Administration (SFDA) released the fourth issue of 2011 National Medical Device Quality Announcement on January 19, 2012 and publicized the quality sampling and testing results of catheter products.”

Vill du veta mer får du gräva vidare!

Vården kan spara pengar

fredag, januari 27th, 2012

Rätt hanterad halka sparar pengar i vården:
Se upp om du ska gå, det är betydligt farligare än att åka bil. Åtminstone i Skåne. Där skadas gångtrafikanterna tre gånger oftare i singelolyckor än bilisterna. Mest utsatta är medelålders och äldre kvinnor som skadas tre till fyra gånger oftare än männen i halkan. Det visar en ny rapport som tagits fram i samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola, Region Skåne och Transportstyrelsen.
Att just kvinnorna skadas så ofta beror på att männen i högre utsträckning åker bil, medan kvinnor vanligtvis går eller tar bussen (vilket i regel kräver en promenad först). Dessutom har äldre kvinnor i regel skörare benstomme, en försvagning som kan börja redan i medelåldern. De vanligaste skadorna är frakturer och hjärnskakning.
De två senaste årens kalla vintrar har gjort att halkolyckorna blivit fler. Uppskattningar för Skåne visar att halkskadorna under vintersäsongen 2010/11 kostade samhället initialt minst 36 miljoner kronor i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Sammanlagt skadades ca 1600 personer lindrigt, måttligt eller svårt. En halkfriare vinter som exempelvis 2008/09 skadades ca 600 personer. Mellan 2006 till 2010 registrerade i genomsnitt de skånska akutmottagningarna att 7600 personer skadats i trafiken i Skåne.
Statistiken är hämtad från sjukhusen i Skåne, men man tror att fördelningen vad gäller kön och oskyddade trafikanter respektive bilister är ganska likartad för resten av Sverige.

Evidensbaserad avveckling

fredag, januari 27th, 2012

Redaktören för MedTechbloggen har varit ”under isen” ett par veckor. Men nu gör vi ett försök att komma igen.

Evidensbaserad vård är allom bekant, men hur ofta hör man talas om evidensbaserad avveckling, utmönstring, av metoder? Inte ofta eller aldrig.
”CMT, Center for Medical Technology Assessment, har startat ett projekt om just utmönstring av metoder (eng. disinvestment). I den engelskspråkiga litteraturen kan ”disinvestment” innebära flera saker, till exempel att man upphör med åtgärder som är skadliga, har liten effekt eller ingen effekt alls. Detta hänger ihop med prioriteringar och den forskning och utveckling som bedrivs vid Prioriteringscentrum. ”Disinvestment” kan också vara att man vill omfördela resurser till nya metoder. Eller att man på grund av resursbrist lyfter ut åtgärder ur den offentliga finansieringen. Detta arbete bör ske med omsorg och det är viktigt att utmönstring sker lika evidensbaserat som införandet.

I projektets första fas vill CMT undersöka vilka modeller som finns för utmönstring inom och utom Sverige samt vilka medicinska metoder som föreslagits för utmönstring. Litteratursökningar kommer att blandas med intervjuer och arbetsmöten där intresserade kliniker, administratörer, forskare med flera medverkar. I detta syfte bygger man för närvarande ett nätverk av intresserade personer.”

Medicinteknik och säkerhet

fredag, januari 20th, 2012

MedTechbloggen tittar emellanåt in på Läkemedelsverkets sida ”Medicinteknisk säkerhetsinformation”. Där publiceras bla. återkallande av medicintekniska produkter från marknaden. Oftast är det företagen själva som tar initiativ till den typen av säkerhetsinformation. Det är aldrig roligt för företag att behöva offentliggöra sina brister. Men samtidigt är det nyttigt för företagets organisation. Det visar på brister i företagets verksamhetssystem. Förhoppningsvis konstaterar man att om man gör rätt så hamnar man inte på denna typ av negativa lista.

Säkerhetsinformation från tillverkare publicerat på Läkemedelsverkets webbplats den 17 januari 2012:

Dosplaneringssystem, radiologi- Eclipse Release 8.5-10 – Varian Medical Systems
Engångsprodukter – Rüsch Flexislip endotrakeal slangmandrin – Teleflex Medical
Utrustning, radiologi – Vitrea Enterprise Suite – Vital Images
Engångsprodukter, urologi – Kateterventil – Coloplast
Kontaktlinser – Avaira Sphere (Eye Q All Day, Enfilcon DK 100, Aspeheric, My Vision Monthly, Options Evolve) – CooperVision Manufacturing
Elektroder, kardiologi – Riata och Riata ST – St. Jude Medical
Utrustning, radiologi – AcSelerate – Fujifilm
Utrustning, radiologi – XVI R4.5 – Elekta
Engångsprodukter – AR ManoShield – Given Imaging
Hjälpmedel – Scooter Mini Crosser M1 – Mini Crosser

Det är en salig blandning av produkter och företag.

Karolinska river stuprören

tisdag, januari 17th, 2012

Genom att starta upp Endometrioscentrum på KI Huddinge kommer man att, för den diagnosen, samarbeta tvärs specialistgränserna. Bra, murar ska rivas!

Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samlar expertis kring vård av patienter som drabbas av endometrios.

Endometrios drabbar ungefär var tionde kvinna i barnafödande ålder i Sverige. Det kan innebära svår mensvärk, smärta vid samlag, trötthet och endometriosen kan också leda till ofrivillig barnlöshet. Det finns idag goda behandlingsmöjligheter för att kunna hjälpa kvinnorna till en fungerande vardagstillvaro. Karolinska Universitetssjukhuset samlar nu under samma tak sina specialister i ett Endometrioscentrum på Karolinska Huddinge.

På kvinnokliniken i Huddinge har man idag cirka 400 besök per år på grund av endometrios. Cirka hälften av dessa kvinnor går genom kirurgiska ingrepp. Flera forskargrupper arbetar för att ta fram nya behandlingsalternativ och förbättra vården för patienter med endometrios.

I endometriosteamet samarbetar olika kompetenser såsom gynekolog, smärtläkare, kirurger för laparoskopisk kirurgi eller robotkirurgi och specialistsjuksköterskor. Då endometriosen påverkar kvinnans livsföring finns även sjukgymnast och kurator knutna till teamet. Endometrios kan ibland ge upphov till svårigheter att bli gravid. Kvinnoklinikens Fertilitetsenhet, som har hög renommé och resultatmässigt tillhör de bästa i landet, kopplas då in.

Samverkansavtalet – Industrin-Vården

måndag, januari 16th, 2012

Redan den 1 januari 2006 ingick Sveriges kommuner och landsting (SKL) en överenskommelse med Swedish Medtech och Swedish Labtech. Samverkansavtalet såg dagens ljus.

Syftet med avtalet är att tydliggöra hur den medicintekniska industrin och medarbetare inom vården ska samverka. Samverkansavtalet skulle underlätta i mötet mellan vård och industri och säkerställa att denna relation bidrog till den viktiga utvecklingen mot en allt bättre, säkrare och effektivare vård och omsorg. Det är viktigt, säger man i avtalet, att ytterligare betona att en samverkan som bygger på förekomsten av mutor och bestickningar aldrig är acceptabelt och detta regleras även i lag.
Samarbetet mellan vården och de medicintekniska företagen har gett Sverige många värdefulla innovationer. Inom vården stöter man ibland på problem som vårdpersonalen tillsammans med företagen kan lösa genom nya produkter, terapier och metoder. En öppen dialog och utbyte av kunskap och erfarenheter är därför oerhört viktigt för utvecklingen av en väl fungerande, effektiv och säker vård och omsorg.
Efter att samverkansavtalet hade trätt i kraft upplevde många företag att de fick svårare att få tillgång till den information de önskade från vården. Det var ju inte meningen! För att underlätta har parterna tagit fram ett tolkningsdokument.

För att ytterligare underlätta för de medicintekniska företagen bedriver Swedish MedTech utbildningar inom området. Den 9 februari genomförs en sådan utbildningsdag i Göteborg.
Där får du möjlighet att diskutera hur du får tag i den information om produktens användning så att ditt företag kan leva upp till kraven i det medicintekniska regelverket. Vad kan du göra och vad får du inte göra?

Är du medlem i NMA Nätverk och anmäler dig till utbildningsdagen ska du absolut höra av dig till natverk@nordicmedicaladvisor.se så har de ett erbjudande som väntar på dig.

Marknadsförbud

fredag, januari 13th, 2012

Medicintekniska produkter från Frankrike har fått marknadsförbud i Sverige. Läkemedelsverket har konstaterat att användarinstruktionerna inte uppfyller kraven i det medicintekniska regelverket. Det betyder i sin tur att patienterna utsätts för risker vid användning.

Läkemedelsverket:
”Läkemedelsverket har fattat ett beslut om marknadsförbud för kopplingsstycket Secufill och infusionssetet Manyfill. Båda produkterna används vid kontraströntgen för administrering av kontrastvätska in i patienten. Produkterna tillverkas av Medex by Guerbet i Frankrike och distribueras på den svenska marknaden av Gothia Medical AB.”
”Produkternas bruksanvisningar anger att Secufill och Manyfill är avsedda att kunna kopplas samman och användas för flerpatientsbruk, trots att Manyfill i sig är avsedd och märkt för engångsbruk.
Enligt produkternas bruksanvisningar anges också att uppströms kan andra medicintekniska produkter kopplas till Secufill och Manyfill. Användaren ges därvid intrycket av att de andra engångsprodukterna (t.ex. infusionsset och injektorsprutor), som ingår i en sådan kombination, kan användas för flergångsanvändning i strid med deras respektive bruksanvisning. Detta kan leda till felanvändning av produkterna.
Läkemedelsverket konstaterar även att tillverkaren inte har översatt märkning och bruksanvisning till svenska. Produkterna uppfyller därmed inte kraven enligt LVFS 2003:11 på ett flertal punkter.”
”Läkemedelsverket vill uppmärksamma vårdgivare på att det kan finnas allvarliga risker med att återanvända medicintekniska produkter som är avsedda för engångsbruk. Alla produkter som ingår i ett system ska användas enligt sin bruksanvisning.”

Det verkar fortfarande finnas brister när det gäller kompetens inom det regulatoriska området hos svenska medicintekniska företag. Onödigt, kan tyckas.

Februari; Alla barnhjärtans månad

onsdag, januari 11th, 2012

Idag slår MedTechbloggen ett extra slag för barnens hjärtan:

Nu startar Hjärt-Lungfondens insamling Alla barnhjärtans månad. De senaste fem åren har svenska givare skänkt 50 miljoner kronor till insamlingen. Pengar som i högsta grad bidragit till att utveckla den svenska barnhjärtvården. Årets insamling ska gå till forskningsprojekt för att ge fler hjärtebarn ett friskare liv.

– Vi vill att Sverige ska vara världens tryggaste land för hjärtsjuka barn. För att det ska vara möjligt behövs mer forskning, bland annat för att utveckla behandlingsmetoder som är mindre krävande för barnen, säger Staffan Josephson, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.

Ett av hundra barn i Sverige föds med hjärtfel. För att samla in pengar till forskning som ska hjälpa hjärtebarnen att få ett lika friskt liv som andra barn har Hjärt-Lungfonden utsett februari till Alla barnhjärtans månad. För sjätte året i rad uppmärksammar Hjärt-Lungfonden barn med hjärtfel, och i år startar insamlingen redan i januari.

– Barn med hjärtfel ska också kunna klättra i träd, leka i snön och följa med i skolarbetet. Därför går årets insamling till särskilt lovande forskningsprojekt kring barnhjärtan, säger Bo Lundell, överläkare och specialist i barnkardiologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

I dag är det till största delen allmänhetens gåvor till Hjärt-Lungfonden som finansierar den svenska forskningen kring barnhjärtan. Tidigare insamlingar har bland annat finansierat forskartjänster, ultraljudsmaskiner och barnhjärtnätet Gertrud.

Sen kan förstås MedTechbloggen ha synpunkter på att allmänheten ska behöva finansiera detta viktiga forskningsområde. Den svenska innovations- och forskningsstrukturen måste förbättras! MedTechbloggen återkommer.